Thanks for the Dance heter Leonard Cohens sista skiva, utgiven nästan exakt tre år efter ikonens död. Postuma skivor består ofta av hopskrapat material som artisten inte tyckt vara värt att ge ut. Men här är det tvärtom. Leonard Cohen arbetade in i det sista på dessa nio sånger. Han hade avslutat You want it darkeroch visste att hans tid var utmätt. Tillsammans med sonen Adam lade Leonard grunden för den här skivan. De spelade in sången och planerade musiken, men bara en melodi blev helt färdig. Resten lämnade Leonard över till sonen.
Det har Adam gjort med känslighet och intelligens. En del av Cohens gamla medarbetare som gitarristen Javier Mas och Daniel Lanois bidrar tillsammans med många andra till en sällsynt vacker skiva som är mer ironisk än sorglig. Cohen sjunger nedtonat, märkt av sjukdomen men lika skarp som alltid i ord och frasering..
Här finns sånger som syftar bakåt, t ex till Cohens musa Marianne Ihlen som avled kort innan Leonard, men också framåt – till det ögonblick när skivans huvudperson är borta.
Nu har han definitivt lämnat oss – med de vackraste slutord man kan tänka sig. Jag recenserade skivan i radions kulturnytt:
Thanks for the Danceheter Leonard Cohens sista skiva, utgiven nästan exakt tre år efter ikonens död. Postuma skivor består ofta av hopskrapat material som artisten inte tyckt vara värt att ge ut. Men här är det tvärtom. Leonard Cohen arbetade in i det sista på dessa nio sånger. Han hade avslutat You want it darkeroch visste att hans tid var utmätt. Tillsammans med sonen Adam lade Leonard grunden för de här sångerna. De spelade in sången och i något fall också musiken. Resten lämnade Leonard över till sonen.
Det har Adam gjort med känslighet och intelligens. En del av Cohens gamla medarbetare som gitarristen Javier Mas och Daniel Lanois bidrar tillsammans med många andra till en sällsynt vacker skiva som är mer ironisk än sorglig. Cohen sjunger nedtonat, märkt av sjukdomen men lika skarp som alltid i ord och frasering..
Här finns sånger som syftar bakåt, t ex till Cohens musa Marianne Ihlen som avled kort innan Leonard, men också framåt – till det ögonblick när skivans huvudperson är borta.
Nu har han definitivt lämnat oss – med de vackraste slutord man kan tänka sig. Jag recenserade skivan i radions kulturnytt:
Mikael Timm 