Utvalda

Min galna vardag och böckerna

Måste allt ha ett budskap?

När den berömde filmregissören John Ford en gång fick frågan om han hade ett budskap med den film han spelade in (förmodligen en western) svarade han: ”Har jag ett budskap skickar jag ett telegram!”. Långt senare citerade den italienske regissören Ettore Scola (känd för Vi som älskade varann så mycketTerrassen och många andra skildringar av italienskt vardagsliv) sin företrädare och lade till att han absolut inte använde en film om han ville sända ett budskap.

Men numera tycks alla leta efter budskap. Är covid-19 ett budskap från naturen om att vi missköter vår planet? Samma fråga ställdes när aids var en relativt ny sjukdom. 

Vanan att leta efter dolda budskap är nästan det enda som överlevt av 60- och 80-talens ”nykritik”, alltså litteraturkritik som studerade verket istället för författaren. Ja, författaren rentav dödförklarades. Numera lyckas vi förena personkult i sociala medier med en ständig jakt på dolda budskap. Övertydlighet och oklarhet går perfekt ihop. Vad som däremot inte fungerar är bara berätta en historia och lita på att den når publiken. Så mycket står i vägen: genusmässiga och etniska fördomar, krav på sannolikhet och så vidare.Kanske kommer den oklara, komplicerade och mångtydiga berättelsen att få en renässans.  Denna pandemivår läser jag Fernando Pessoa, Jorge Luis Borges och Italo Calvino. De författarna har inga raka budskap.

Äntligen har min vardag har hunnit i fatt den absurda litteraturen. 

Den suddiga samtiden

UtvaldaDen suddiga samtiden

Det är kallt ute. Kylan gör att jag inte vill ta på mig mina nya glasögon, plasten riskerar att spricka. Så jag tar fram ett par gamla glasögon. De fungerar, men världen blir suddig.

Väl inne i kontorsvärmen växlar jag till de nya glasögonen. Nu ser jag suddigt genom dem också. Hemma provar jag ännu ett par glasögon. Fortfarande suddigt.

Världen är helt enkelt oklar och det beror inte bara på mina glasögon. I efterdyningarna av det amerikanska presidentvalet och stormningen av Kapitolium spolas allt märkligare vrakrester upp i media: vakter i kongressen som begått självmord, en före detta general som börjat segla upp som Trumps kronprins fortsätter att förespråka våld;  en ledamot i Senaten som twittrat om att representanthusets ordförande Pelosi borde avrättas ångrar sig – eller. Det är svårt att se vad som händer.

Trump själv verkar ägna sig åt att spela golf, men inte hela dagarna. Ibland syns han  lämna Mar-a-Lago men i det stora hela är han osynlig. Vad gör han? Läser?

Tror jag inte. Men så småningom blir det nog ett Trump-bibliotek. Alla presidenter brukar inrätta ett bibliotek när de väl avgått. De är värda att besöka, ibland därför att där finns intressanta utställningar, ibland därför att man får veta småsaker som gör maktens apparatur synligare. Som att president Johnson hade ett helt lager med Rolexklockor som han brukade ge besökare i avskedspresent… bra sätt att få ministrarna – som han tvingade komma till hans ranch för att arbeta – att minnas vem som var chef.Trump har ännu inte sagt något om sitt bibliotek och vilket av hans många hem ska bli museum. Men en del förslag har publicerats. Skissen ovan är gjord av en anonym amerikansk arkitekt innan stormningen av Capitolium..