Här publicerar jag tips på aktuella böcker, bilder, musik, föreställningar som glatt mig.

Teater:

Processen på Stockholms Stadsteater

Trots att författaren själv ville att manuskripten skulle brännas efter hans dör har de flesta av Kafkas texter har vid något tillfälle blivit teater, film, dans, bild, musik eller något annat. Processen berättar om hur banktjänstemannen Josef K. blir arresterad. Han får aldrig veta vad han är anklagad för och det är inte säkert om arresteringen verkligen gäller, han kan ju ändå röra sig i staden och gå till sitt arbete. Men…

Av denna välkända ramhandling har Christoffer Mellgren frilagt ett narrativ som Carl Knif gjort till dansteater. Knif har tidigare arbetat med Kafkas texter och han vet vad han är ute efter: känslan av instängdhet, av att leva en mardröm. Hans K är kaxigare än vanligt men stängs in rent konkret av att rummen krymper. Dansteater betyder i det här fallet att dansarna talar och att skådespelarna dansar. Av Kafkas egen text finns inte så mycket kvar, men dansen förstärker känslorna. scenografin (av Erik Salvesen) är visserligen på gränsen till övertydlig men tempot är snabbt och allt smälter samman till en fungerande helhet. Effektiv och proffsig teater.

Konst:

Litteratur:

Irma Schultz: Härd

Det är säkert många som hört Irma Schultz i retro-sammanhang. Hon var en stilsäker sångerska på 80-talet både i samarbeten med andra artister och på egna skivor. Hon har fortsatt som musiker men utan att väcka större uppmärksamhet. Nu kommer hennes debutroman ”Härd” som tyvärr också hamnat i medielandskapets utmarker. Tyvärr. För ”Härd” är en ovanligt stilsäker debut. Schultz har tidigare översatt sånger av Joni MItchell och texterna i ”Härd” är korta, rytmiska och fascinernade som sångerna. Den som berättar är en mamma i kris. Maken har lämnat hemmet, de två barnen är kvar men berättaren är mest upptagen av sina egna barndomsminnen som läggs fram i fascinerande fragment. Barndomsskildringar är en överexploaterad genre men Schultz rosa är ovanligt suggestiv. De är återhållet men känslostarkt. Barnets längtan efter fadern glöder under de sakliga orden. Det ensamma vuxenlivet är ett fängelse. Schultz är en känslornas pyroman som eldar upp utanverket så att glöden bränner

Musik:

Peter Gabriel nya cd ”i/o”

I sina värsta ögonblick kan man bli galen på Peter Gabriel. Det är när han iförd i någon slags sparkdräkt för tomtar predikar om naturen. Men det gör han i intervjuer. På scen och i skivstudion är han en fullfjädrad yrkesman, en benådad tonsmed, ypperlig sångare och inspirerad arrangör. Den nya dubbel-cd:n heter i/o och bjuder på 12 sånger i två versioner: en optimistisk och en mörkare. Låter flummigt, men Gabriel är som sagt ett proffs så har låtit två olika producenter mixa och skillnaden är större än vad man kunnat gissa.

Gabriel har alltid prioriterat rytm över melodi men på gamla dagar tycks lusten att skriva vackert överväldigat honom. Så här fina melodier har Gabriel sällan gjort och hans röst är bättre än någonsin.

Så glöm gurun i sparkdräkt och ge superproffset en chans!